Litauen är det sydligaste och största landet i Baltikum. Litauen var under medeltiden en europeisk stormakt, och sträckte sig vid slutet av 1300-talet från Östersjön till Svarta Havet. Storhertigdömet Litauen var då Europas största land. Litauen och Polen har varit ofta varit förenade genom historien och banden till Polen är fortfarande starka. 1569 förenadesde bägge länderna till det Polsk-Litauiska Samväldet, vilket varade till 1795, då samväldet delades och 90% av Litauen hamnade under rysk kontroll.
Efter revolutionen i Ryssland 1917 utropade Litauen sin självständighet den 16 februari 1918. Tiden efter självständigheten präglades av gränskonflikter med Polen och Tyskland men även av ett stort kulturellt uppsving.
I samband med det andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjetunionen, sedan Tyskland och därefter åter av Sovjetunionen. Landet var därefter ockuperat av Sovjetunionen fram till mars 1990, då Litauen som första land i Baltikum åter förklarade sig självständigt. 1991 blev Litauen medlem av Förenta Nationerna och 1994 av NATO och EU. De sista ryska trupperna lämnade landet 1993.
Fakta om Litauen:
Statskick: Republik
Självständighet: 16 februari 1918
Huvudstad: Vilnius
Officiellt språk: Litauiska. Språket tillhör den baltiska språkgruppen och är släkt med lettiskan.
Folkmängd: 3 596 000
Yta: 65 200 km2
Valuta: Litas
Nationaldag: 18 november
Största städer:
Historiska landskap: Aukstaitija, Samogitien, Dzukija, Sudovien, Lill-litauen.
Befolkning: Litauens befolkning har historiskt sett utgjorts främst av litauer med stora tyska och judiska minoriteter. Den tyska ockupationen 1941-1944 ledde till att nästa hela den judiska minoriteten utplånades. På grund av den hårda motståndskampen mot Sovjetmakten skedde inte samma massinvandring av ryssar till Litauen som till Lettland och Estland. De största folkgrupperna i dagens Litauen är litauer (83,5%), polacker (6,7%), ryssar (6,3%) och vitryssar (1,3%).
Litauen är medlem i NATO och EU.
© Om Kommunismen och Föreningen för upplysning om kommunismen, http://www.omkommunismen.se, http://www.upplysningomkommunismen.se