av professor i historia Kristian Gerner
Vad är kommunism? Svaret på frågan beror på vad man frågar om. Dels används ordet kommunism för att beteckna ett drömt, framtida lyckorike på jorden, där alla människor lever i frid och fred med välstånd för alla. Dels har ordet kommunism använts för att beteckna flera stater som fanns i Europa under 1900- talet. Idag finns några stater som kallas kommunistiska i Asien och en i Latinamerika, nämligen Cuba.
Knappast någon har något att invända mot det drömda kommunistiska lyckoriket. Men oenigheten är stor när det gäller vad man anser om historiska och nutida kommunistiska stater. Vissa menar att de kommunistiska staterna är bättre samhällen än demokratiska stater som är kapitalistiska. De som tycker så tror att de kommunistiska staterna är samhällen som är på väg att göra de kommunistiska idealen verkliga och har en sannare och djupare demokrati än dagens Sverige. Ibland använder de ordet socialism när de talar om de kommunistiska staterna. Detta är uttryck för tankegången att socialismen är ett förstadium till kommunismen.
Andra menar att kommunistiska stater är dåliga samhällen därför att människorna där lever i ofrihet och fattigdom. Försöken att göra verklighet av de kommunistiska idealen leder till andligt och kulturellt förtryck, ekonomisk efterblivenhet och fattigdom. Om man ser det på detta sätt blir de kommunistiska idealen förkastliga.
Motsättningen mellan kommunismen som ideal och verklighet beskrevs av en brittisk författare, George Orwell, i en roman med titeln 1984. Boken skrevs 1948 och kallades 1984 därför att den var en framtidsvision, en bild av hur ett kommunistiskt Storbritannien skulle se ut. Orwell skrev om det politiska språket och dess betydelse. När kommunisterna i Orwells framtidsland talade om "fred" menade de "krig", när de sade "frihet" menade de "slaveri" och när de använde ordet "kärlek" menade de "hat".
Orwells roman var en satir, men i de kommunistiska staternas historia finns många exempel på att språket användes just på detta sätt.
När de centraleuropeiska staterna efter andra världskriget ockuperades av Sovjetunionen skrev man att de "befriades", när enpartivälde, det vill säga kommunistpartiets diktatur infördes talade man om "folkdemokrati", och när Sovjetunionen med massiva truppinsatser och hotfulla ord slog ned en faktisk rörelse mot demokrati i Tjeckoslovakien 1968, kallade man invasionen för "broderlig hjälp".
När man talar och skriver om "kommunismen" kan man således mena många olika saker. När det gäller staten Sovjetunionen i allmänhet och de tre baltiska staterna i synnerhet, har oenigheten sin grund i att vissa i Sverige trodde på den kommunistiska drömmen och uppfattade den sovjetiska propagandan som sann information medan andra ansåg att den kommunistiska drömmen var en mardröm och uppfattade kritiska rapporter om livet i Sovjetunionen som trovärdiga. Här behandlas i enskilda avsnitt kommunismen som ideal och erfarenhet, kommunismen som ideologi och politik, kommunismen som religion, kommunismen som konspirationsteori och kommunismen som historisk verklighet i Baltikum.
Av professor i historia Kristian Gerner
© Om Kommunismen och Föreningen för upplysning om kommunismen, http://www.omkommunismen.se, http://www.upplysningomkommunismen.se